En hel vecka har gått sen Maija bröt sitt bäcken.
Jag må säga att jag beundrar och faschineras av katters
förmåga att hantera smärta.
För var dag fortskrider läkningsprocessen.
Maija tar längre och längre promenader runt i huset.
Vilar upp sig ordentligt mellan varven.
Hon har börjat spinna lite smått igen,
...men pratar gör hon inte.
Klättra upp på soffan och sängen får hon snällt vänta med,
har ordnat så det finns fler ställen där hon kan vila
på och ha uppsikt över det som händer runtomkring.
Igår dök den förlorade tösabiten upp igen! :-D
Pinja har varit ute på vift i över en månads tid. Hon har
säkerligen en hel del att berätta, men jag har fortfarande inte
lärt mig kattspråket.
Trodde hon skulle vara mer tilltufsad och mager,
det verkar som hon fått mat i sig iallafall och var
för övrigt i bra skick. :-)
Mycket gos, mätt och belåten, varm och torr bädd.
Då sussar man sött...
4 kommentarer:
Å så fint at hun kommer seg :)
...og at den andre har funnet veien hjem.
Man blir jo så veldig glad i sine fantastiske små katter:)
Ha en fin kveld med mye kattekos!
Ja det är ju så Stina, katterna är som ens barn :-)
Må så gott!
Gott att höra att det tassar på framåt för Maija♥, och att eran Pinja♥ också har kommit hem igen.
Kramen å Nospussar
från Eva med flock
Skicka en kommentar